Ett unikt beslut i Malmö tingsrätt i tisdags har satt igång en process som kan förändra Sverige i grunden. Nyhetsbyrån Siren begärde ut förundersökningsprotokoll som inkommit till Malmö tingsrätt under årets första tre veckor, specifikt gällande 58 olika brottsmisstankar.


Siren, känd för sin granskning av allmänna handlingar, är en värdefull resurs för nyhetsbyråer, särskilt i en tid då resurserna är begränsade. Företaget har länge begärt ut domar från Sveriges tingsrätter men utökade nyligen sin begäran till att även inkludera förundersökningar.


Dessa handlingar skulle senare bli tillgängliga via arkivtjänsten Acta Publica, ett viktigt journalistiskt verktyg. Malmö tingsrätt, under ledning av domstolschefen och lagmannen Johan Kvart, har dock tagit ett avgörande beslut som påverkar denna praxis.


Beslutet baseras på en rad lagar och regler, inklusive grundlagen, offentlighets- och sekretesslagen, dataskyddslagen samt ett nyligt beslut från Högsta domstolen om "processrättslig editionsplikt".


Det noteras att EU:s dataskyddsförordning, GDPR, styr behandlingen av personuppgifter om lagöverträdelser och att journalistiken har en speciell ställning enligt svensk grundlag. Trots att Siren innehar utgivningsbevis, konstaterar tingsrätten att svenska lagar ibland behöver åsidosättas för att följa EU-förordningar och praxis.


Tingsrätten framhåller att även om Siren bedriver journalistisk verksamhet, är inte databasernas bakgrundskontroller att betrakta som journalistiska.


Denna utveckling väcker oro. Granskning av rättsväsendet är en av de viktigaste uppgifterna för pressen. Viktiga journalistiska insatser har lett till uppmärksammade fall där oskyldiga har friats.


Men det finns andra faktorer att beakta. Databaserna och deras offentlighet har blivit ett problem i internettiden. Domar och förundersökningar innehåller integritetskänsliga uppgifter som påverkar människors möjlighet att gå vidare i livet efter avtjänat straff, särskilt unga som begår mindre brott.


Rättsväsendets handlingar är också värdefulla för organiserad brottslighet för researchändamål. Frågan är dock hur skyddsvärd just denna kategori är.


En tingsrättsdom är inte prejudicerande, och Hovrätten kan komma till en annan slutsats. Även om detta beslut endast gäller förundersökningar, är domar fortfarande en oprövad fråga.


Beslutet ser välfunderat ut, och det är ingen tillfällighet att det är domstolens högsta ansvariga som har tagit sig an frågan. Juridiskt oplogad mark har beträtts.


Det skulle inte vara förvånande om ärendet når Högsta domstolen. Om tingsrättens resonemang håller, kan det innebära stora problem för Lexbase, Mr Koll och liknande företag.


Lagstiftaren har försökt stoppa missbruk av offentlighetsprincipen, hittills med begränsad framgång. Nu är en ny utredning tillsatt, och dess framgång återstår att se.


Det kan bli domstolarna som försöker lösa problemet. En sak är säker: nuvarande ordning gör Sverige mindre transparent och sämre.