Sverige, länge betraktat som en bastion för neutralitet och en försvarare av mänskliga rättigheter, möter nu en våg av kritik för sin senaste sväng i utrikespolitiken. Kritiker fördömer Sveriges beslut som ett förräderi mot Gaza och kurderna, vilket visar på en djup diskrepans mellan svenska ideal och dess nuvarande politiska handlingar. Denna situation väcker grundläggande frågor om Sveriges moraliska integritet och dess position i världen.

I ljuset av nyligen inträffade konflikter och humanitära kriser har Sverige hamnat i fokus på grund av sin ljumma hållning till brott mot mänskliga rättigheter i Gaza och dess politik gentemot kurderna i Turkiet. Trots tidigare påståenden om att stå på rättvisans och rättigheternas sida, tyder dess senaste åtgärder på något helt annat.

Sveriges stöd för Israel i en tid då bevis för människorättsbrott mot palestinier i Gaza staplas högt, väcker frågor om dubbelmoral och ett misslyckande att stå på offrens sida. Dessutom visar Sveriges agerande mot kurderna på en uppenbar brist på stöd för grupper som kämpar för sina rättigheter och autonomi.

Kritiken har inte bara begränsats till den inhemska scenen utan har även spridit sig internationellt, där många observatörer ifrågasätter Sveriges förmåga att leda som en moralisk och etisk förebild. Denna situation utgör en utmaning för Sverige att ompröva sin utrikespolitik och återupptäcka sina grundläggande värderingar av mänskliga rättigheter och rättvisa.

Debatten om Sveriges utrikespolitik avslöjar djupare problem i internationella relationer, där ekonomiska och politiska intressen ofta tar överhanden över principer och värderingar. Denna inställning underminerar inte bara internationella normer utan hotar också det globala förtroendet för principer som borde vara universella.

Utmaningen för Sverige ligger nu i hur det ska hantera denna kritik och om det kan hitta ett sätt att återställa sitt rykte som en nation som står på rättvisans sida, oavsett geopolitiska konsekvenser. Frågan kvarstår om Sverige är redo att möta dessa utmaningar och om det är villigt att vidta nödvändiga åtgärder för att rätta till sin politik för att åter visa världen att dess åtagande för mänskliga rättigheter inte bara är tomma ord.


Svenska Dagbladets Uppmaning: Svenskt Svek mot Gaza Är Outhärdligt

Sveriges största dagstidning lyfter fram den alarmerande situationen i Gaza och kritiserar den svenska regeringens och internationella gemenskapens brist på åtgärder mot Israels brott mot mänskliga rättigheter. Medan bevisen staplas högt, ställer tidningen frågan: Var är de som försvarar folkrätten?

I en tid då världen står inför oöverträffade utmaningar gällande mänskliga rättigheter, har Sveriges största dagstidning, Svenska Dagbladet, tagit ett modigt steg framåt genom att adressera det som beskrivs som "Det svenska sveket mot Gaza". Tidningen framhäver den påtagliga tystnaden från svensk sida och från internationella ledare gällande Israels agerande mot palestinier, vilket strider mot grundläggande mänskliga rättigheter och folkrättens principer.


När Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022, var det globala samförståndet tydligt - en flagrant överträdelse av folkrätten som krävde omedelbar handling. Svenska politiker och opinionsbildare över hela det politiska spektrumet fördömde handlingen och stod enade i sitt stöd till Ukraina. Denna reaktion kastar en skugga över den nuvarande tystnaden och inaktiviteten när det gäller Israels agerande i Gaza.


Sedan hösten har rapporter och vittnesmål från FN-organ och humanitära organisationer såsom Röda Korset och Läkare Utan Gränser, samt från de få journalister som fortfarande verkar i området, belyst den desperata situationen i Gaza. Civil infrastruktur har förstörts, sjukhus och ambulanser har attackerats, och tillgången till mat och förnödenheter har avbrutits, vilket har lämnat Gaza i en humanitär kris av oöverträffade proportioner.


Trots den Internationella domstolens i Haags undersökning om Israels krigsföring eventuellt kan klassificeras som folkmord, har Israel inte ändrat sin taktik. Denna fortsatta aggression mot Gaza, särskilt mot Rafah där över en miljon palestinier söker skydd, har fördömts internationellt men har ännu inte lett till konkreta åtgärder från världssamfundet, inklusive Sverige.


Frågan är nu hur Sverige och andra länder som traditionellt försvarat mänskliga rättigheter och folkrätten kan fortsätta att stå vid sidan och bevittna dessa överträdelser utan att agera. Den selektiva blindheten och den inkonsekventa tillämpningen av "den regelbaserade världsordningen" riskerar inte bara Gazas befolkning utan underminerar också själva grunden för internationell rätt och ordning.


Sverige, som erkände Palestina som stat 2014 i ett försök att främja en tvåstatslösning, har nu möjligheten att återigen ta ledningen genom att kräva ansvarighet för Israels handlingar och genom att arbeta för en hållbar fred i regionen. Det krävs en ny bedömning av Sveriges roll på den internationella arenan - en roll som inte bara inbegriper att fördöma orättvisor utan också att aktivt arbeta för att förhindra dem.


I en värld där mänskliga rättigheter alltför ofta åsidosätts till förmån för politisk och ekonomisk vinning, står Sverige vid en korsväg. Valet mellan att följa i fotspåren av de som företräder maktens rätt, eller att stå fast vid principerna om rättvisa och mänsklighet, är inte bara ett test av Sveriges internationella åtaganden utan även av dess själ och samvete.

Karin Pettersson om hur begreppet antisemitism urvattnas (aftonbladet.se)