Aftonbladets granskning avslöjar att Sveriges största Ica-butiker delade ut miljarder i vinst till ägare samtidigt som matpriserna sköt i höjden. Kontroversen väcker frågor om etik och ansvar i dagligvaruhandeln.
Stockholm – En omfattande granskning av Aftonbladet har avslöjat att ägarna av Sveriges största Ica-butiker har tjänat och delat ut miljonbelopp under en tid av rekordhöga matpriser. Medan inflationen 2022 nådde sin högsta nivå sedan 1951, beslutade många Ica-handlare att omvandla sina vinster till generösa utdelningar till ägarna.
Granskningen fokuserar på de Ica-butiker vars ägarbolag omsätter över 100 miljoner kronor årligen. Av de 352 bolagen som granskades visade det sig att en stor majoritet av dem delat ut sammanlagt 2,7 miljarder kronor till sina ägare under det senaste räkenskapsåret, med planer på ytterligare 1,6 miljarder i kommande utdelningar.
Jens Nylander, mest känd för att ha skapat mp3-spelaren "Jens of Sweden", har djupdykt i Icas ekonomi och funnit vad han beskriver som "extra utdelningar". Detta innebär att bolagen, efter att ha rapporterat en miljonutdelning i sin årsrapport, ofta kallar till en extrastämma för att besluta om en betydligt större utdelning. Denna information är ofta inte tillgänglig för journalister eller allmänheten genom vanliga kreditupplysningstjänster.
Nylander påpekar att många Ica-handlare utnyttjar skattemetoden 3:12, vilket innebär att man kan ta ut hälften av det man betalar i lön som utdelning, med endast 20 procent i skatt. Han kallar Ica-handlare för "Sveriges bästa skatteplanerare".
I ett skriftligt svar till Aftonbladet förnekar Göran Blomberg, vd på Ica-handlarnas förbund, att Ica-handlarna skulle ägna sig åt skatteplanering, påpekar att 3:12-reglerna är en del av det svenska skattesystemet. Han hänvisar till att dagligvaruhandeln har anpassat sig så fort som möjligt i en exceptionell situation där alla kostnader ökat samtidigt.
Aftonbladets granskning har även avslöjat att många Ica-butiksägare deklarerar "överskott av kapital" i miljonklassen, medan deras bolag samtidigt delat ut miljonbelopp till aktieägarna. Denna utveckling sätter ljuset på frågan om huruvida Ica-handlare kunde ha gjort mer för att dämpa prisökningarna och huruvida deras ekonomiska beslut harmonierar med de etiska ansvar som dagligvaruhandeln har gentemot konsumenterna.
Detta fall belyser de komplexa och ofta kontroversiella förhållandena mellan stora detaljhandelskedjor och deras ansvar mot konsumenter, särskilt i tider av ekonomisk kris. Frågan om etik och ansvar inom dagligvaruhandeln förblir aktuell och debatterad.
