Sverige verkar inte bry sig om att snabba på sin NATO-anslutningsprocess, enligt Ungerns regeringschef Gergely Gulyás
Den ungerska regeringen, ledd av Gergely Gulyás, har uttryckt sin skepsis över Sveriges brist på initiativ för att lösa relationerna med Ungern. Detta anses vara en viktig faktor för Budapests ratificering av Sveriges inträde i NATO. "Om det inte är viktigt för Sverige, varför skulle jag bry mig," sade Gulyás, som anklagar Sverige för att inte anstränga sig för att förbättra relationerna med Ungern. Han menar att den svenska regeringen borde fråga den ungerska parlamentet om dess invändningar.
Gulyás upprepade att Ungern fortfarande avser att undvika att bli den sista nationen att ratificera Sveriges inträde i alliansen. Det andra NATO-landet som ännu inte har ratificerat Sveriges inträde är Turkiet. Den turkiska utrikesutskottet godkände dock utvidgningen av NATO till att inkludera Sverige den 26 december förra året, och parlamentet kan snart fatta ett beslut i frågan. Ungerns vice premiärminister Zsolt Semjén presenterade på måndagen ett lagstiftningsprogram för regeringen för parlamentets vårsession 2024. Programmet innehåller 18 lagförslag eller ändringar men inkluderar inte ratificeringen av Sveriges inträde i NATO, rapporterar den ungerska sajten telex.hu.
Bland förslagen i regeringens lagstiftningsprogram finns en ändring av vattenlagstiftningen, justitiella lagändringar, erkännande av utländska examensbevis och budgetförhandlingar för 2025. Finansministern ska lägga fram ett förslag i april, och parlamentet kommer att rösta om det i juni. Det ungerska parlamentet, tillsammans med Turkiet, har fördröjt ratificeringen av Sveriges inträde i NATO i över ett och ett halvt år. De är de två sista NATO-länderna som ännu inte godkänt Sveriges anslutning. Den turkiska utrikesutskottet har redan stöttat Sveriges inträde i NATO. Ankara behöver bara godkännande från hela parlamentet. I oktober stödde Turkiets president Recep Tayyip Erdogan Sveriges medlemskap i alliansen.
NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg uttryckte efter ett möte med den ungerska presidenten Katalin Nováková i Bryssel i november förra året förväntningar om att Ungern snabbt skulle ratificera Sveriges inträde i Nordatlantiska alliansen. Nováková sa att hon hoppades att Sverige snart skulle bli medlem i NATO, men att det ungerska parlamentet skulle fatta beslutet. Fördröjningen av ratificeringen av Ungern motiveras påstås vara en kort svensk film från 2019 som visades i skolundervisningen. Filmen hävdar att demokratin i Ungern har försämrats stadigt sedan 2010.
Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó meddelade från New York att det faktum att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan redan har lagt fram ett lagförslag om godkännande av Sveriges anslutning till NATO inte förändrar Ungerns position. Sverige hoppades ursprungligen att kunna ansluta sig till NATO sommaren 2022, men mottagandet av landet blockerades av Ungern och Erdogan. Han försenade i månader att lägga fram det svenska anslutningsprotokollet för ratificering i det turkiska parlamentet och kritiserade Stockholm för att ge skydd åt medlemmar av grupper som Ankara anser vara terrorister. Sverige ansökte om medlemskap i NATO våren före förra året tillsammans med Finland, som en reaktion på Rysslands invasion av Ukraina. Finland är redan medlem i NATO. Endast Turkiet och Ungern har inte godkänt Sveriges inträde i NATO.
Ledamöterna i parlamentets fraktioner från regeringspartierna Fidesz-KDNP behandlade denna fråga även vid ett fältmöte i Ostřihomi. En tio minuter lång svensk dokumentär med kritiskt innehåll om demokratin i Ungern visades, vilket flera ungerska ministrar påpekade. Ordföranden för det ungerska parlamentet László Kövér sa i samband med videon att Ungern inte behöver sådana allierade och att det inte är säkert att Ungern måste ratificera Sveriges inträde i NATO. Kövér antydde därmed ytterligare fördröjning i processen för Sveriges inträde i NATO. "Det är inte säkert att vi måste ratificera Sveriges inträde i NATO," sa Kövér efter att den ungerske utrikesministern skrivit ett brev till sin svenska motsvarighet där han uttryckte oro över "partiska och orättvisa" anklagelser som enligt honom vissa svenska politiker framför mot den ungerska regeringen.
Den ungerska regeringen har tidigare sagt att den har gjort sin del i frågan om Sveriges ansökan om medlemskap i NATO genom att lägga fram ratifikationsdokumentet för parlamentet förra året. Parlamentet kommer att ha möjlighet att bestämma när det ska rösta om ratificering vid ett plenarsammanträde, sa Ungerns utrikes- och handelsminister Péter Szijjártó. Chef för ungersk diplomati påpekade att det hittills inte varit möjligt att lösa tvistefrågor med Stockholm. "Jag beklagar att Ungern har blivit mål och offer för denna internationella politiska diskurs som kännetecknas av kritik och domar som ingriper i det ungerska inrikespolitiska livet," tillade Szijjártó.
